Efter att ha varit uppe till 6.10 så hade jag sinnesnärvaro nog att skriva till Malin att vi nog skulle ta vår långpromenad en annan dag. Skulle skriva till Ulla också men problemet var att jag somnade innan jag skrivit färdigt smset. Så 09.30 väckte Andreas mig och sa att Ulla stod utanför. Han skulle montera ledrampen på hennes bil som hon fick i julklapp av oss, men han kunde inte göra det förrän efter lunch så jag fick snällt mads mig upp. Då tyckte jag faktiskt lite synd om mig själv. Vi tog bilen ut till Tromtö och gick där en sväng med hundarna, det blev en runda på ca 1 mil vilket vad lagom tidsmässigt för Andreas, lite långt för en sliten mig. Men det var välbehövligt och skönt att komma ut.

Nöjda sheltisar på Tromtö

Snön fnyker
Naturens kraft, en rotvälta har slitit med sig en stor sten.